Jag har en gammal LEE jeansjacka på vinden hemma hos mina föräldrar. Tänkte hämta ner den och börja använda den igen. Hade den senast i gymnasiet men nu känner jag en längtan efter att ha den igen. Den har en sorglig historia bakom sig. Jackan tillhörde pappas bror som dog när han var 18 år i en motorcykelolycka. Jag är ledsen att jag aldrig fick träffa honom men på något sätt känns det glädjefullt att få bära något som en gång var hans. Som att man hedrar hans minne, ungdomen och vikten av att leva i nuet.
måndag, juni 18
En jeansjacka, ett öde
Jag har en gammal LEE jeansjacka på vinden hemma hos mina föräldrar. Tänkte hämta ner den och börja använda den igen. Hade den senast i gymnasiet men nu känner jag en längtan efter att ha den igen. Den har en sorglig historia bakom sig. Jackan tillhörde pappas bror som dog när han var 18 år i en motorcykelolycka. Jag är ledsen att jag aldrig fick träffa honom men på något sätt känns det glädjefullt att få bära något som en gång var hans. Som att man hedrar hans minne, ungdomen och vikten av att leva i nuet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tycker absolut du ska plocka fram den gamla jeansjackan! Där har du riktiga grejer, inget raggarstuk ;-) Nej men jeansjackor är riktigt shysst i rätt kombination. Att den sen har en historia som betyder något för dig, är ju ännu bättre! :-) Fram med den å dela med dig i bloggen :-) Är det din farbror på bilden?
SvaraRaderaKramar
Ja det känns lite speciellt och så har jag för mig att den var riktigt fin. Få prova den och se om den fungerar nu också. Om jag fortfarande gillar den kommer det en bild på bloggen annars ska jag hänga den i garderoben och ha som ett litet minne. Mannen på bilden är James Dean, men det hade varit rätt coolt om det vore min farbror. Kramar tillbaka!
SvaraRadera